En bit av Mia

I morgon har jag min sista slutexamination, det är sista gången jag åker de 5 milen till universitetet. På fredag är det examensfest för alla nyblivna lärare och på lördag ceremoni där vi får vårt examensbevis. Tiden har gått fort, tre och ett halvt år, många nya bekantskaper och en oändlig massa kunskap har jag fått. Att jag skulle hamna i den här staden som jag bor i, kunde jag aldrig ana för bara fem år sedan. Inte heller att jag skulle gå på ett universitet och ta en lärarexamen.

Äntligen får jag gå ut i arbetslivet igen, i en helt annan bransch än de jag tidigare arbetat i. Att jag nu ska få jobba med barn känns som ett privilegium. Levande, kärleksfulla, lekfulla små människor som så väl behöver oss vuxna. Att hjälpa ett litet barn som behöver lite extra hjälp för att få en puff ut i livet, det känns som meningen med livet.

De flesta människor är så lyckliga som de har bestämt sig för att vara.
(Abraham Lincoln)